Borde rökning Bli olagligt?
Det har historiskt sätt alltid varit männen som stått för den största andelen av antalet rökare. Att man rökte var ett bevis på att man var framgångsrik och förmögen. Men genom förändrade normer så har könsfördelningen jämnats ut bland rökarna och idag är det till och med fler flickor än pojkar som röker. Denna förändring grundar sig förmodligen i att unga kvinnor också vill visa sig framgångsrika, då ökningen är tydligast bland välutbildade kvinnor i städer. Även om det procentuellt sett finns färre rökare idag, så har befolkningsökningen på jorden medfört att det absoluta talet rökare har ökat. Främst har antalet rökare minskat i västvärlden, medan antalet ökat i länder med lägre levnadsstandard. En orsak till ökad cigarettkonsumtion är den ökande stressen i dagens samhälle då många människor använder nikotinet som ”smärtstillande”, för den lugnande effekt som den medför. Ytterligare en orsak till ökad cigarettkonsumtion är att den illegala marknaden har växt och medfört att tillgängligheten av smuggelcigaretter har ökat och gjort det lättillgängligt för minderåriga. Något som i sin tur har gjort cigaretter till en statussymbol eftersom det krävs att man har kontakter för att få tag på dem.
En av de största konsekvenserna av rökning är sjukdomen KOL, som idag är en av världens största folksjukdomar och den fjärde största dödsorsaken. Enligt oss är den enda positiva konsekvensen av sjukdomen att det skapas fler arbetstillfällen, på grund av att KOL-patienter kräver en så bred behandling där flera olika typer av arbeten inkluderas. Och trots att det skapas en större möjlighet till fler arbetstillfällen till följd av KOL, är detta något som förmodligen inte skulle hjälpa speciellt mycket i U-länder som Bolivia. Eftersom behandlingskostnaderna av en KOL-patient är extremt dyra skulle det antagligen inte finnas tillräckligt med resurser för att utöka sjukvården, då denna kräver höga kostnader gällande läkemedel etc. Och dessutom, när majoriteten av befolkningen i Bolivia inte har tillgång till landets sjukvårdssystem betyder det att folket själva måste stå för kostnaderna. Med andra ord så kommer behovet av sjukvårdsindustrins arbetskraft att öka, men efterfrågan stå kvar på samma punkt tack vare den bristfälliga ekonomin. Dock skulle det finnas en möjlighet till minskad arbetslöshet i I-länder som Polen, på grund av ökat antal KOL-patienter, eftersom sjukvårdssystemet är bättre utarbetat. Skatten folket betalar täcker de grundäggande sjukvårdskostnaderna. Däremot finns det inte, som i Sverige, så kallade högkostnadskort (vilket innebär att svenskar inte behöver betala när de uppnått en viss gräns av en summa pengar som de lagt på läkemedel och sjukvårdskostnader). Detta innebär att sjukdomen blir väldigt dyr för den polska befolkningen eftersom att KOL är permanent och behovet av läkemedel och vård aldrig upphör. Följden av att större del av befolkning använder skatten för de grundläggande sjukvårdskostnaderna innebär att mindre pengar kan läggas på att utöka peronal och förbättra sjukvården. För att kunna utöka personalen behövs i så fall skattehöjningar för att pengarna ska räcka till.
De negativa konsekvenserna av KOL är alltså övervägande. Eftersom det är en multikausal sjukdom ökar sjukvårdskostnaderna, genom att det krävs stora resurser i personal och läkemedel för behandling av de drabbade. På grund av att dessa resurser är så kostnadskrävande får det en viss påverkan på landets BNP som då höjs och ger en felaktig bild av att landet har en positiv utveckling. Priset för denna skeva bild är högt då landet förlorar människor i produktiv ålder, vilket i sin tur leder till att landet förlorar i längden. Minskad produktiv arbetskraft ger minskade möjligheter till utveckling genom sämre konkurrens.
Precis som vid KOL hittar vi bara en positiv effekt av rökning. Exporten av tobak ger stora inkomster till fattiga länder i bland annat Sydamerika. Dessa inkomster spelar en stor roll för de fattiga ländernas utveckling, utbyggnad av infrastruktur och även politiska stabilitet. Bortfall av dessa inkomster skulle då vara förödande för befolkningen i dessa länder då det skulle orsaka en grogrund för politiska, ekonomiska och sociala oroligheter. Under den tiden som jordbruket ställer om till annan produktion skulle man behöva mycket bistånd från rikare länder för att behålla stabiliteten i landet. Biståndet skulle kunna leda till ett framtida samarbete mellan länderna och på så vis hjälpa båda parter till en positiv utveckling.
Samhället har idag vidtagit flera åtgärder för att människor ska bli medvetna om rökningens negativa konsekvenser. EU har som exempel ställt krav på cigarettillverkare att tydligt, på tobakspaketen, uttala de negativa påverkningar som cigaretternas innehåll har på hälsan. Åtgärderna från EU är fortfarande rätt nya och det är inte helt omöjligt att de yngre medborgarna tar till sig informationen. Genom detta finns det chans till att rökningen minskar på längre sikt. Ett problem som återstår är att försöka ändra folks attityd till rökning och få bort tankesättet ”det drabbar inte mig”. Här är EU en förebild för resten av världen, genom deras krav om varningstext på tobakspaket.
Man har även genom massmedia försökt påverka folks beteende när det gäller rökning. Det skrivs allt fler artiklar om cigaretters negativa påverkan på kroppen och det visas allt fler program på TV som handlar om rökningarnas skadeverkningar.
I Polen och Bolivia är cigarettkonsumtionen ungefär densamma och därför skiljer sig förekomsten av KOL inte speciellt mycket åt, procentuellt sett. Vi har inte lyckats få fram några fakta som stärker detta, trots kontakt med ansvariga på WHO, utan grundar detta antagande på att sjukdomen främst drabbar rökare. Det som vi tror skiljer länderna åt är att Bolivia som land drabbas hårdare om en hög andel av befolkningen skulle bli sjuka. Detta på grund av antingen höga sjukvårdskostnader och/eller bortfall av människor i produktiv ålder. Polen drabbas också hårt om en hög andel av befolkningen skulle bli sjuka men skulle klara sig bättre på grund av att en större del av befolkningen är bättre utbildad. När en stor del av de skattepengar som betalas i Polen går till sjukvård, innebär detta att det är skattebetalarna som står för en stor del av kostnaderna för KOL-patienterna. Ska icke-rökarna i samhället först få betala med sin hälsa som passiva rökare och sedan med skattemedel för att rökare som själva inte bryr sig om sin hälsa ska få vård? Personligen anser vi att om personer vill riskera sitt eget liv är det upp till den enskilde. Men när det handlar om att riskera andras hälsa har man passerat en gräns. Det här är någonting som även påverkar folket i Bolivia men inte i lika stor utsträckning på grund av skillnaderna i ländernas sjukvårdssystem. Dessutom skapar rökaren en kostnad för sin arbetsgivare, då det finns forskning som visar på att rökare är mindre produktiva på grund av deras rökpauser. I Sverige har det även höjts röster att rökare ska ha lägre lön på grund av sina rökpauser och högre sjukfrånvaro.
Tack vare de restriktioner som genomförts i Polen och Bolivia vad gäller rökförbud på offentliga platser har antalet insjuknande till följd av passiv rökning minskat. Arbetsmiljön för många anställda på hotell, restaurang och caféer har genomgått en radikal förbättring, vilket även medfört en mer attraktiv arbetsplats.
Då hela världens välstånd blivit bättre totalt sätt för personer i absoluta tal, gör detta att allt fler kommer upp ur den absoluta fattigdomen och in i medelklassen. Detta medför att allt fler kan rikta in sig på att fylla de sekundära behoven då de primära behoven, som mat, vatten och bostad, redan är uppfyllda. Fler personer har därmed råd med vardaglig lyx, vilket rökning tyvärr ofta förknippas med. Denna nyvunna lyx kan vara en viktig del för att visa för andra i sin omgivning att man tagit ett steg upp i samhällsklasserna, något som i sin tur kan leda tillbaka landet mot en ökad tobakskonsumtion och ett ökat antal KOL-fall.
En av de största konsekvenserna av rökning är sjukdomen KOL, som idag är en av världens största folksjukdomar och den fjärde största dödsorsaken. Enligt oss är den enda positiva konsekvensen av sjukdomen att det skapas fler arbetstillfällen, på grund av att KOL-patienter kräver en så bred behandling där flera olika typer av arbeten inkluderas. Och trots att det skapas en större möjlighet till fler arbetstillfällen till följd av KOL, är detta något som förmodligen inte skulle hjälpa speciellt mycket i U-länder som Bolivia. Eftersom behandlingskostnaderna av en KOL-patient är extremt dyra skulle det antagligen inte finnas tillräckligt med resurser för att utöka sjukvården, då denna kräver höga kostnader gällande läkemedel etc. Och dessutom, när majoriteten av befolkningen i Bolivia inte har tillgång till landets sjukvårdssystem betyder det att folket själva måste stå för kostnaderna. Med andra ord så kommer behovet av sjukvårdsindustrins arbetskraft att öka, men efterfrågan stå kvar på samma punkt tack vare den bristfälliga ekonomin. Dock skulle det finnas en möjlighet till minskad arbetslöshet i I-länder som Polen, på grund av ökat antal KOL-patienter, eftersom sjukvårdssystemet är bättre utarbetat. Skatten folket betalar täcker de grundäggande sjukvårdskostnaderna. Däremot finns det inte, som i Sverige, så kallade högkostnadskort (vilket innebär att svenskar inte behöver betala när de uppnått en viss gräns av en summa pengar som de lagt på läkemedel och sjukvårdskostnader). Detta innebär att sjukdomen blir väldigt dyr för den polska befolkningen eftersom att KOL är permanent och behovet av läkemedel och vård aldrig upphör. Följden av att större del av befolkning använder skatten för de grundläggande sjukvårdskostnaderna innebär att mindre pengar kan läggas på att utöka peronal och förbättra sjukvården. För att kunna utöka personalen behövs i så fall skattehöjningar för att pengarna ska räcka till.
De negativa konsekvenserna av KOL är alltså övervägande. Eftersom det är en multikausal sjukdom ökar sjukvårdskostnaderna, genom att det krävs stora resurser i personal och läkemedel för behandling av de drabbade. På grund av att dessa resurser är så kostnadskrävande får det en viss påverkan på landets BNP som då höjs och ger en felaktig bild av att landet har en positiv utveckling. Priset för denna skeva bild är högt då landet förlorar människor i produktiv ålder, vilket i sin tur leder till att landet förlorar i längden. Minskad produktiv arbetskraft ger minskade möjligheter till utveckling genom sämre konkurrens.
Precis som vid KOL hittar vi bara en positiv effekt av rökning. Exporten av tobak ger stora inkomster till fattiga länder i bland annat Sydamerika. Dessa inkomster spelar en stor roll för de fattiga ländernas utveckling, utbyggnad av infrastruktur och även politiska stabilitet. Bortfall av dessa inkomster skulle då vara förödande för befolkningen i dessa länder då det skulle orsaka en grogrund för politiska, ekonomiska och sociala oroligheter. Under den tiden som jordbruket ställer om till annan produktion skulle man behöva mycket bistånd från rikare länder för att behålla stabiliteten i landet. Biståndet skulle kunna leda till ett framtida samarbete mellan länderna och på så vis hjälpa båda parter till en positiv utveckling.
Samhället har idag vidtagit flera åtgärder för att människor ska bli medvetna om rökningens negativa konsekvenser. EU har som exempel ställt krav på cigarettillverkare att tydligt, på tobakspaketen, uttala de negativa påverkningar som cigaretternas innehåll har på hälsan. Åtgärderna från EU är fortfarande rätt nya och det är inte helt omöjligt att de yngre medborgarna tar till sig informationen. Genom detta finns det chans till att rökningen minskar på längre sikt. Ett problem som återstår är att försöka ändra folks attityd till rökning och få bort tankesättet ”det drabbar inte mig”. Här är EU en förebild för resten av världen, genom deras krav om varningstext på tobakspaket.
Man har även genom massmedia försökt påverka folks beteende när det gäller rökning. Det skrivs allt fler artiklar om cigaretters negativa påverkan på kroppen och det visas allt fler program på TV som handlar om rökningarnas skadeverkningar.
I Polen och Bolivia är cigarettkonsumtionen ungefär densamma och därför skiljer sig förekomsten av KOL inte speciellt mycket åt, procentuellt sett. Vi har inte lyckats få fram några fakta som stärker detta, trots kontakt med ansvariga på WHO, utan grundar detta antagande på att sjukdomen främst drabbar rökare. Det som vi tror skiljer länderna åt är att Bolivia som land drabbas hårdare om en hög andel av befolkningen skulle bli sjuka. Detta på grund av antingen höga sjukvårdskostnader och/eller bortfall av människor i produktiv ålder. Polen drabbas också hårt om en hög andel av befolkningen skulle bli sjuka men skulle klara sig bättre på grund av att en större del av befolkningen är bättre utbildad. När en stor del av de skattepengar som betalas i Polen går till sjukvård, innebär detta att det är skattebetalarna som står för en stor del av kostnaderna för KOL-patienterna. Ska icke-rökarna i samhället först få betala med sin hälsa som passiva rökare och sedan med skattemedel för att rökare som själva inte bryr sig om sin hälsa ska få vård? Personligen anser vi att om personer vill riskera sitt eget liv är det upp till den enskilde. Men när det handlar om att riskera andras hälsa har man passerat en gräns. Det här är någonting som även påverkar folket i Bolivia men inte i lika stor utsträckning på grund av skillnaderna i ländernas sjukvårdssystem. Dessutom skapar rökaren en kostnad för sin arbetsgivare, då det finns forskning som visar på att rökare är mindre produktiva på grund av deras rökpauser. I Sverige har det även höjts röster att rökare ska ha lägre lön på grund av sina rökpauser och högre sjukfrånvaro.
Tack vare de restriktioner som genomförts i Polen och Bolivia vad gäller rökförbud på offentliga platser har antalet insjuknande till följd av passiv rökning minskat. Arbetsmiljön för många anställda på hotell, restaurang och caféer har genomgått en radikal förbättring, vilket även medfört en mer attraktiv arbetsplats.
Då hela världens välstånd blivit bättre totalt sätt för personer i absoluta tal, gör detta att allt fler kommer upp ur den absoluta fattigdomen och in i medelklassen. Detta medför att allt fler kan rikta in sig på att fylla de sekundära behoven då de primära behoven, som mat, vatten och bostad, redan är uppfyllda. Fler personer har därmed råd med vardaglig lyx, vilket rökning tyvärr ofta förknippas med. Denna nyvunna lyx kan vara en viktig del för att visa för andra i sin omgivning att man tagit ett steg upp i samhällsklasserna, något som i sin tur kan leda tillbaka landet mot en ökad tobakskonsumtion och ett ökat antal KOL-fall.
Slutsats
Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att: Ja, rökning borde vara olagligt. Både Polen och Bolivia är demokratier, men hur demokratiskt är det egentligen att låta personer skada sina medmänniskor medvetet? För även om majoriteten av Bolivias befolkning inte står för de skattekostnader som används till behandlingen av KOL-patienter, så riskerar de att drabbas av sjukdomen genom passiv rökning och stå hjälplösa då de inte har råd att betala kostnader för sin egen sjukvård. Samhället blir även orättvist när icke-rökarna behöver ta större ansvar på arbetsplatsen, till följd av den frånvaro som uppkommer vid rökares rökpauser. Därför anser vi att arbetsgivarna borde kräva rökarna på kompensation för förlorad arbetstid. En idé skulle kunna vara att arbetsgivaren borde, redan vid anställningsintervjun, ställa krav på personer som röker att sluta. Om inte personen slutar röka leder det ofta till att personen insjuknar i KOL och detta medför medkostnader för arbetsgivaren.
Det finns tecken på global minskning av rökningen genom människors ökade medvetenhet om rökningens negativa påverkan på kropp och själv. Det finns dessutom tecken som pekar åt motsatt håll då levnadsstandarden i vissa delar av tredje världen höjs, och att folk därmed inte enbart behöver rikta in sig på att överleva utan även kan få tid över till ”njutning”. Den ökade levnadsstandarden behöver alltså inte bara leda till ökad hälsa, utan det finns en överhängande risk att det även kan leda till stort ökat antal fall av KOL globalt.
Det finns tecken på global minskning av rökningen genom människors ökade medvetenhet om rökningens negativa påverkan på kropp och själv. Det finns dessutom tecken som pekar åt motsatt håll då levnadsstandarden i vissa delar av tredje världen höjs, och att folk därmed inte enbart behöver rikta in sig på att överleva utan även kan få tid över till ”njutning”. Den ökade levnadsstandarden behöver alltså inte bara leda till ökad hälsa, utan det finns en överhängande risk att det även kan leda till stort ökat antal fall av KOL globalt.
